Det var en gång för länge sedan, när alla djuren i skogen bestämde sig för att göra något ordentligt för att förbereda sig för framtiden. De bestämde sig för att organisera en skola. De antog ett aktivitetsprogram som bestod av löpning, klättring, simning och flygning. Alla djuren skulle delta i skolundervisningen.
Ankan var utmärkt i simning, bättre än läraren faktiskt. I flygning fick den godkänt men blev underkänd i löpning. Eftersom den var så dålig i löpning fick den stanna kvar efter skolan för att träna. Till slut fick den sluta med simning för att klara löpningen. När ett år hade gått blev ankan godkänd i löpning, men den hade försummat simningen och var nu en medelmåtta. Dock räckte det med att bli godkänd enligt skolans principer. Ankan själv hade andra principer och blev djupt besviken över sin egen insats.
Kaninen var bäst i klassen på löpning, men bröt ihop efter två månader för att den inte klarade simningen.
Ekorren var jättebra i klättring men hade stora problem med flygningen. Den utvecklade ett mycket dåligt självförtroende på grund av problemen och blev därmed underkänd även i löpning.
Örnen var ett problembarn. I klättring var den överlägset snabbast upp till toppen av trädet, men blev underkänd för att den envisades men att göra det på sitt eget sätt istället för att göra som man ska…
Hallberg, K & Kull, M 1997, Varför växer gräset, Brain Books AB
No comments:
Post a Comment