Wednesday, January 23, 2008
Tisdag eftermiddag/kväll
Efter en dag i ett studierum i Västerås tog jag redan 16.23-tåget från Västerås. Normalt brukar jag undvika att åka denna tid då det resulterar i att man får trängas med varenda pendlare på centralen runt halv 6 snåret. Jag trängdes således med varenda pendlare på tunnelbanan och log så mycket jag kunde då många såg så ledsna och trötta ut. Väl framkommen vid Slussen hann jag precis med 471 som går motorvägen mot Nacka. Det var minst sagt knökfullt på bussen, jag fick en ståplats i vagnsutrymmet längst bak. En kvinna kommer gående och ställer sig i gången en bit framför mig. Hon har svårt att hålla balansen och jag skulle tippa att hon är runt 70-80 år. Hon tittar sig runt, ingen reser sig för henne. Det är till och med så illa att folk undviker hennes blick. Jag knackar en yngre man på axeln och frågor om han inte kan resa sig upp så den äldre kvinnan får sitta ner. Han ger mig då sin förklaring till varför han inte erbjudit sin plats. Normalt gör han det alltid, han skulle aldrig tänka sig att sitta ner om en äldre människa som i detta fall knappt kan hålla balansen får stå upp. MEN. Han reser sig inte upp om det är en motorvägsbuss för det är olagligt att stå och krockar man då så är det bara att hälsa hem. Den skyldiga i detta fall är chauffören som låtit så många gå på. Jag tyckte detta var en intressant förklaring då mannen ifråga inte använde det säkerhetsbälte som fanns till förfogande. Jag har hört att bälten är ena rackare på att rätta liv, speciellt småbarnspappor i Nacka.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Nejdå, småbarnspappor i Nacka står över sådant. Speciellt om de är runt- eller närmar sig de 40.
Post a Comment